måndag 15 februari 2016

En bit bort


Jag har haft en långhelg i Piteå. Det var inbokat sedan länge. Men min pappa ligger på sjukhus, så det kändes extra bra att jag var på väg. Han är på bättringsvägen vad gäller det mesta, så det känns skönt men det är förstås tungt att se sin pappa svagare än tidigare.

Fantastiskt var att två av mina kusiner samt mitt kusinbarn och en av mina mostrar kom till Piteå helgen till ära, så vi hann umgås ganska mycket. Det var förstås ljuvligt att umgås inte minst med kusinbarnet som nu blivit hela tio månader. Hon står med stöd, älskar att klappa händerna och ska prompt höra "Imse vimse" om hon börjat att gny. Då blir hon tyst - och klappar sedan händerna. Det här är tredje vändan jag träffar henne, nu känns inte sommaren när vi ses igen alltför långt bort. 

Min farbror och hans hustru gjorde något helt bedårande, kusinbarnet (mammas sida) fick en snuttefilt i present och vårt barn fick samtidigt denna speldosa. Jag har en så stark längtan efter att visa Norrbotten för mitt barn och förstås efter att få vara där tillsammans över huvud taget med släkten. Men det är en bit bort.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack!
Kommentarerna i denna blogg förhandsmodereras inte. Finner jag din kommentar olämplig så kommer den tas bort.

Vänliga hälsningar
Lina